Intelligensens och mindfulness påverkan på särkilt begåvade elevers beteenden

I Skolverkets stödmaterial för särskilt begåvade elever står det “Det tog henne bara några få minuter att läsa texten och säga svaret på frågorna, men det tog ofta timmar att få henne att skriva ned svaret på de alldeles för enkla och för henne meningslösa uppgifterna. Oftast skrev hon ned svaren i ilska, sittandes på golvet efter att i frustration ha kastat kuddar och slagit i soffan.”

Beror hennes beteende på intelligens?

Svaret är såväl ja som nej.

Ja, eftersom den utlösande faktorn för hennes(särskilt begåvad) beteende enligt den klassiska Karaseks och Theorells krav-kontroll- och stödmodell är för hög intelligens i relation till övningens svårighetsgrad och för lite frihet att fatta egna beslut, samt för lågt stöd från läraren. Modellen beskriver yttre krav i förhållande till upplevd kontroll över situationen och stöd i situationen. I skolan består kraven av läxor, prov och övningar i klassrummet. Ur psykologiska perspektiv är kraven kognitiva(främst intelligens och exekutiv funktion), kvalitativa (komplexiteten), kvantitativa (mängden) eller emotionella. Kontroll avser dels kompetensen att skriva proven, samt göra läxorna och övningarna i klassrummet och dels friheten att bestämma över situation och krav. Vid låg kontroll ökar risken för stress, därför behövs stöd i situationen från lärare genom feedback, coachning eller övningar i klassrummet på "rätt" svårighetsnivå och samhörighet med klasskompisar.

Nej, eftersom hög intelligens, enligt den välrenommerade tidskriften Nature, associeras med flexibelt, adaptivt och målinriktat beteende, speciellt i nya situationer (www.nature.com). Således beror följdbeteendet på en kombination av medfödda personlighetsdrag, miljöfaktorer inkl. stress(motverkas av mindfulness), uppväxt, omgivning och uppfostran, samt motivation inkl. grit. De ärftliga förutsättningarna påverkas av miljöfaktorer i ett komplext och dynamiskt samspel med omgivningen. Utöver hemmiljö påverkar skola och föreningsaktiviteter, samt attityder och värderingar i samhället väsentligt utvecklingen (Johnson & de Haan, 2011).

Kan mindfulness förändra hennes beteende i positiv riktning?

Ja, utöver att minska stressen medför medveten närvaro ökad medvetenheten om tankar och känslor, vilket bidrar till ett mer väl övervägt beteende, dvs Kahnemans system 2(reflektion före reaktion).

Särskilt begåvad vs gifted

Vad innebär särskilt begåvad?

Definitionen är mycket diffus. Enligt Skolverkets stödmaterial är ca 5 procent särskilt begåvade, varav en del elever både är särskilt begåvade och har en funktionsnedsättning. Internationellt används begreppet twice exceptionell(2e), vilket innebär hög intelligens tillsammans med psykiatrisk diagnos exempelvis adhd. Hög intelligens kan maskera symptom på ADHD samtidigt som kompensationsstrategier hos en mycket intelligent individ kan öka risken för missad diagnos. Vid karakteristiska kliniska fynd, med reservation för hyperaktivitet, är ADHD fortfarande en aktuell diagnos vid hög intelligens (Rommelse et al., 2016) Ett exempel på en person som var 2e är John Nash.

Vad är skillnaden på särskilt begåvad och gifted?

Gifted används i USA som benämning på högt begåvade. Det är inte möjligt att uttala sig om skillnader på två så diffusa begrepp. Däremot värderar APA(American Psychological Association) i sitt stödmaterial faktorer som motivation, interpersonell kommunikation och samvetsgrannhet högre än de värderas i Skolverkets stödmaterial. Teorier om begåvning har varierat mellan enbart fokus på IQ till enbart fokus på träning. APA hänvisar bl.a. till en vetenskaplig artikel där giftedness definieras som att vara en av de allra främsta på sitt område. Förutsättningen för att nå dit är tillräckligt hög intellektuell förmåga och träning tillsammans med psykosociala faktorer. (Subotnik et al., 2011) Enligt den synen är motivation en förutsättning för att uppnå giftedness. Annars kan en person oavsett intelligensnivå bli sittandes filosoferande på en sandstrand blickandes ut mot öppet hav hela livet. Ett exempel på en person som är gifted är Christer Fuglesang.

Inlärningsmålen för den medvetna undervisningen

Inlärningsmålen för den medvetna undervisningen

Larmrapporterna om PISA-resultat har fått skolan att satsa på utveckling och framsteg i form av mattelyft och läslyft. Båda är viktiga i sitt sammanhang; men där vi står idag med ökande mental ohälsa bland både elever och lärare, stress, inlärningssvårigheter och arbetsmiljöfrågor inom skolan är det kanske dags att påbörja ett annat lyft? Vi föreslår att det är dags att inkludera kunskaper och tillvägagångssätt som kan skapa ett hälsosammare inlärningsklimat som ger både en bättre och en vidare måluppfyllelse. Vilka kognitiva och emotionella färdigheter är av betydelse för att navigera den ovissa och föränderliga framtid vi försöker förbereda våra elever för?

Empati, mobbning och kroppsmedvetenhet - Medveten undervisning (3)

Empati, mobbning och kroppsmedvetenhet - Medveten undervisning (3)

En viktig del i debatten kring förskolan och skolan är den upplevda minskningen av empati, en ökad kultur med egoism och narcissistiska beteenden hos våra ungdomar. De flesta av oss är förhoppningsvis överens om att empati är en av samhällets grundstenar. Nästa fråga blir i så fall naturligt: hur kan vi hjälpa våra ungdomar stärka och utveckla denna viktiga förmåga? Som vi konstaterade i tidigare artiklar har mängden distraktioner aldrig förut varit så stor, tempot i samhället så intensivt, våra uppmärksamhetscykler så korta och våra behov av snabba belöningar så starka. Kan detta ha ett samband med minskad empati?

Ungas rätt till stöd, diagnos eller inte? - Medveten undervisningen (2)

Ungas rätt till stöd, diagnos eller inte? - Medveten undervisningen (2)

Mängden barn och ungdomar som diagnosticeras med uppmärksamhetsproblematik ökar stadigt. Hur vi tar oss an och hjälper dessa ungdomar är däremot ofta inriktat på snabba och kortsiktiga lösningar. I dagens samhälle vänder vi oss till medicinering på bred front för att hantera dessa utmaningar. Medicinering som ofta ger biverkningar och förutsätter ett liv med fortsatt medicinering för att bibehålla en “normal uppmärksamhet”. Finns det alternativ till piller och vilken roll kan skolan fylla i att hjälpa barn och unga utveckla sina uppmärksamhetsförmåga?

Stressen och skolan - Den medvetna undervisningen (1)

Stressen och skolan - Den medvetna undervisningen (1)

Det pågår en tyst revolution inom skolan, en process som  drivs på underifrån av en mängd eldsjälar. Allt fler initiativ som involverar uppmärksamhetsträning, känslomässigt lärande och medveten rörelse dyker upp i våra klassrum. Varför händer detta, och varför är det viktigt med träning av inre färdigheter i skolan idag? 

I en artikelserie i sex delar presenterar meditationsläraren, kris- och konflikthanteringsspecialisten och redskapsutvecklaren Pål Dobrin, biträdande rektor Emma Munter och specialpedagogen Maria Körner samt tidigare forskningskoordinatorn för MENSA Malind Lundqvist från Empaticus sina tankar, lite forskning, en uppsättning potentiella inlärningsmål för den medvetna undervisningen samt några tekniker som kan användas i skolan.