När vi har empati inför andra människors upplevelse av smärta och ångest kan vi på en subtil nivå uppleva deras lidande inom ramen för våra egna kroppar. Larmrapporter om människor inom vård, skola och serviceyrken som drabbas av känslomässig utmattning har förekommit under en längre tid. Samtidigt utmanas tilliten i samhället av immigration och främlingsfientlighet. Finns det kunskaper att hämta från österländska kontemplativa traditioner som kan skydda oss mot empati-trötthet och öka vår tillit?
Läkarkåren bl.a har fått kritik för bristande empati. Flera undersökningar har visat på hur empatin hos läkarstudenter successivt minskar under utbildningen. Det har sannolikt upplevts som en nödvändighet, en form av självförsvar t.o.m., att avskärma sig känslomässigt från patienterna. Samtidigt så finns det uppgifter som visar på att de patienter som har en läkare som visar empati faktiskt tillfrisknar snabbare.
NÄR EMPATI SMÄRTAR -
KAN MEDKÄNSLA LÄKA
Enligt en banbrytande studie kallad “När vi delar andras lidande för mycket, ökar våra negativa känslor. Det innebär en risk för känslomässig utmattning” (min översättning) som publicerades i tidskriften Cerebral Cortex, kan vi lära oss att bemöta lidande med omtänksamhet och värme utan att överväldigas av negativa känslor.
I studien, av Olga Klimecki vid Max Planck Institute for Human Cognitive and Brain Sciences, fick deltagarna först titta på olika filmer med mänskligt lidande, t.ex någon som satt gråtande utanför sitt översvämmade hem. När deltagarna tittade på filmen kartlades aktiviteten i deras hjärnor med hjälp av fMRI och efteråt fick de svara på en enkät med frågor.
Sedan fick deltagarna genomgå en heldagsutbildning i österländsk filosofi och lära sig meditationstekniker på tema kärleksfull vänlighet och medkänsla. De fick lära sig att avsiktligt generera tillstånd av värme och omsorg inom sig själva och inför en successivt allt vidare cirkel av personer: familj, vänner, bekanta, människor som befinner sig i svårigheter och främlingar.
När deltagarna efter träningen på nytt fick titta på filmer som visade människor i nöd visade det sig att helt andra regioner i hjärnan aktiverades än tidigare. Deltagarna upplevde betydligt mer positiva känslor när de såg plågsamma videoklipp. Med andra ord, de verkade kunna hantera stress bättre än innan utbildningen. Den mer positiva känslomässiga inställningen åtföljdes av en förändring i mönstren för hjärnans aktivering.
Före utbildningen visade deltagarna aktivitet i ett “empatiskt "nätverk i hjärnan som förknippas med upplevelser av smärta och obehag. Efter träningen hade aktiviteten förflyttats till ett "medkännande" nätverk som förknippas med kärlek och tillhörighet.
Vi kan alltså öka vår motståndskraft och lära oss att närma oss stressfyllda situationer med mer positiva känslor. Nyckeln till detta är neuro-plasticitet, att hjärnan är formbar till följd av våra upplevelser.
Vad är medkänsla?
En vanlig definition av medkänsla är: en känslighet inför eget och andras lidande tillsammans med en beslutsamhet att vilja lindra eller hindra det.
Många uppfattar ofta medkänsla som något mjukt och svagt. Det kunde inte vara längre från sanningen. Faktum är att det är en förmåga som kräver stort mod.
Tre sätt vi kan uppleva medkänsla på:
Vi kan vara mottagare av någon annans medkänsla
Vi kan utöva själv-medkänsla inför vår egen upplevelse av lidande och obehag i kroppen.
Vi kan visa andra medkänsla
Det spelar teoretiskt sett ingen roll om det gäller en vän som befinner sig i livskris eller om det är stress, depression och sjukdom hos människorna vi kommer i kontakt med genom vår yrkesroll. Förhållningssättet är nyckeln till att inte ta på sig den andras lidande, att vara vänligt närvarande utan att behöva påverkas negativt.
Den viktigaste lärdomen vi kan dra från detta är att vi kan forma våra egna känslomässiga reaktioner, att vi kan ändra hur vi känner inför och svarar på specifika situationer. Medkänslan ger oss möjligheten att kunna finnas där för varandra i större utsträckning. Samtidigt finns ett väldokumenterat samband mellan medkänsla och tillit, vilket är ett av våra viktigaste områden för att kunna ha ett tryggt och säkert samhälle.
Många sätt att kultivera medkänsla på
Är då upplägget i studien det enda sättet att utveckla medkänsla? Nej, dessa kunskaper har funnits inom kontemplativa traditioner i årtusenden. Det senaste årtiondet har delar av teknikerna även börjat inkluderas i olika psykologiska behandlingsmetoder och interventioner, som Cultivating Emotional Balance, Compassion Fokuserad Terapi, Compassionate self training etc.
Detta är tekniker och förhållningssätt som många olika branscher kan ha nytta av: inom vården, skolan och i alla former av serviceyrken där personalen kommer i kontakt med stora mängder människor i affekt och riskerar känslomässig-utmattning. Det är ett förhållningssätt som hjälper oss att förbättra våra relationer, speciellt den till oss själva.
Det mest upplyftande med den växande mängden forskning på medkänsla och omtanke är att det visat sig att det ligger i vårt eget intresse - av rent egoistiska skäl - att utveckla dessa förmågor: för att det leder till både vår egen och andras lycka.
Empaticus utvecklar redskap och metodik för träning av inre färdigheter och har tagit fram en serie föreläsning och work-shops på tema stresshantering och medkänsla som inkluderar teori och praktiska övningar för företag, skolan och vården.
Fler artiklar av Pål Dobrin
Medvetna konferenser och affärsmöten
Kreativitet och tekniker för att transformera sinnet
Känslor i skolan och känslor på kartan.
Tillit och medkänsla i samhället
Elevers behov och framtidens lärare
När hela havet stormar.
Vad är Emotionell Intelligens
Självförakt och medkänsla
Vikten av Emotionell Intelligens i Business
Själv-vård för människor som bryr sig om andra
Vad är hemligheten?