Empati, mobbning och kroppsmedvetenhet - Medveten undervisning (3)

En viktig del i debatten kring förskolan och skolan är den upplevda minskningen av empati, en ökad kultur med egoism och narcissistiska beteenden hos våra ungdomar. De flesta av oss är förhoppningsvis överens om att empati är en av samhällets grundstenar. Nästa fråga blir i så fall naturligt: hur kan vi hjälpa våra ungdomar stärka och utveckla denna viktiga förmåga? Som vi konstaterade i tidigare artiklar har mängden distraktioner aldrig förut varit så stor, tempot i samhället så intensivt, våra uppmärksamhetscykler så korta och våra behov av snabba belöningar så starka. Kan detta ha ett samband med minskad empati?

Ett pedagogiskt exempel

Psykiatriprofessorn Daniel Siegel från UCLA är känd för sina pedagogiska förklaringar kring hur hjärnan fungerar. Han ger följande exempel av en scen på skolgården som illustrerar vikten av kroppsmedvetenhet: 

Tänk dig att en tjej, låt oss säga att hon heter Lisa, möter en elev från hennes klass på väg hem från skolan som berättar för henne att hon blivit illa behandlad av deras klasskompisar. 

När Lisa får se och höra kamraten berätta om mobbningen hon blivit utsatt för speglas automatiskt upplevelsen i hennes egen kropp. Lidandet, det vill säga rädslorna, sorgen och kanske ilskan speglas i den egna kroppen i takt med att hon får se och höra vännen berätta om knuffarna, de retsamma orden, hånskratten och förnedringen. Kroppsspråket, ansiktsuttrycken, tonläget och orden sänder tillsammans ett budskap som din dotter lever sig in i och känner. På så sätt blir klasskompisens smärta, utsatthet och utanförskap hennes egen. 

Den starka uppfattningen om att detta inte är ok och det naturligt efterföljande beslutet att informera lärare eller konfrontera mobbarna - kommer från att faktiskt ha känt och upplevt lidandet i sin egen kropp , inte från en intellektuell förståelse eller från att ha blivit tillsagd att man bör vara snäll mot andra.

Hemligheten, mekanismen bakom denna delade upplevelse är hjärnans spegelneuroner. Naturen har ordnat det så finurligt att vi speglar upplevelsen, känslan, hos den som berättar överförs till den som ser och lyssnar. När du till exempel ser någon ramla och slå knät i en trottoarkant, kan det för en sekund vara som om du själv upplever smärtan. Du vill instinktivt hålla om ditt knä. Ditt ansikte tar uttrycket av att uppleva smärta och din mun kanske till och med omedvetet formar ett Aj! Det är empati.

En förutsättning för att exemplet med mobbning ovan skall resultera i en stark övertygelse om att det inte är ok att mobba, är följaktligen att ditt barn lärt sig vara uppmärksamt på och kan identifiera vad det är som händer i den egna kroppen. En empatisk känslighet.

Hjärnan, kroppsmedvetenhet och tidens anda

Det är främst genom ett område kallat insula som hjärnan uppfattar signaler från kroppens olika delar. Ju mer frekvent vi riktar uppmärksamheten mot kroppen, desto mer utvecklas Insula och desto tydligare uppfattar vi kroppens signaler.

Vem vet, uppmärksamheten kanske naturligt söker sig inåt lite oftare när vi har lugn och ro omkring oss, när vi befinner oss i naturen eller när vi har tråkigt. Vi gissar att mindre stimuli ger mer tid för att upptäcka att det även finns en inre värld att utforska.

Vi gissar även att samhällets tempo, teknologi, media och alla de andra anledningarna vi nämnt tidigare är starka faktorer bakom den mer utmanande verklighet skolor står inför idag. Rastlöshet, oro och korta uppmärksamhetscykler borde vara en naturlig konsekvens av att ha vant sig vid att serveras en iPad fulladdad med spel eller film så snart en paus uppstår, eller när vi föräldrar behöver fokusera på annat. Det finns helt enkelt så mycket att göra, så mycket stimuli tillgängligt att barnen inte hinner ha tråkigt eller känna efter så ofta.

Oavsett anledningen till de ökade utmaningarna i klassrummen så fungerar övningar i kroppsmedvetenhet som att släppa en iskub i ett glas varmt vatten, nedkylningseffekten är omedelbar. Inom den medvetna undervisningen (och många andra initiativ för ökad medvetenhet i skolan) tränar vi eleverna att på olika sätt att avsiktligt vända uppmärksamheten inåt, både i rörelse och i stillhet, Vi lär dem att vara medvetet uppmärksamma på vad de kan uppfatta inom ramen för kroppen, ögonblick för ögonblick. Vi låter dem beskriva och bekanta sig med förnimmelserna som uppstår, först till följd av hela kroppens rörelse och senare till följd av den finare rörelse som andningens skapar i området för mage, diafragma och bröst. Vi gör det för att lära oss att uppfatta, sätta ord på, tyda och arbeta med kroppens språk. Vi stärker ur hjärnans perspektiv helt enkelt genom repetition området kallat Insula .

Fem domäner av medvetenhet

Daniel Rechtschaffen uttrycker det väl i Den medvetna undervisningen: “det handlar om att lära sig tyda kroppens språk - förnimmelserna.” Daniel har med hjälp av bl.a Daniel Siegel och Linda Lantieri tagit fram denna utbildning för skolpersonal som syftar till att förändra skolor inifrån och ut genom att kultivera välmående hos både lärare och elever. Ett av de mest geniala greppen i utbildningen är det pedagogiska steg för steg utvecklandet av inre färdigheter. Fem domäner av medvetenhet som successivt bygger på varandra för att skapa en naturlig utvecklingskurva med slutmålet välmående, resilienta och produktiva elever. Elever motiverade till ett hållbart samhällsbyggande, redo att ta itu med utmaningar och orättvisor på alla plan, verkligt förberedda att navigera den osäkra värld vi lämnar dem. Den första domänen av medvetenhet är just Kroppsmedvetenhet - med målet att lära elever bli trygga i sina kroppar genom avslappningsövningar och medveten rörelse. Först när eleverna lärt sig lugna ned sig och blivit bekväma i sina kroppar går vi vidare till Mental medvetenhet, följt av Känslomässig medvetenhet, Social medvetenhet och Global medvetenhet. Mer om detta i kommande artiklar. 

    Stress minskar empati och kroppsmedvetenhet

Stress vet vi minskar empati. Delvis på grund av utsöndringen av kortisol som bland annat ökar vårt tunnelseende och vår lättretlighet. Kanske beror den uppfattade empatiminskningen på att vi sällan vänder uppmärksamheten inåt när vi är stressade. Stress, rastlöshet och oro är inte behagligt i kroppen. Det är mycket behagligare att undfly upplevelsen genom att vända uppmärksamheten utåt.

Våld i hemmet, fördomar och mobbning, eller pistolskott i området där man bor och andra traumatiserande händelser är tyvärr en verklighet på allt fler ställen i Sverige. Det finns gott om unga i våra skolor som varit med om tuffa, riktigt tuffa upplevelser, inte minst de som kommer hit som flyktingar med krig och förtryck i bagaget. Vid trauma och PTSD är det vanligaste symptomen återupplevande tankar, mardrömmar och flashbacks. Vid allvarligare former kan förmågan att uppfatta kropp och tankar bli nedsatt, dvs dissociation, vilket kan ses som hjärnans självförsvarsmekanism.

Det finns givetvis Trauma med både stort och med litet t. Oro och otrygghet är en påtaglig verklighet för många unga. Även mindre dramatiska men under längre tid pågående påfrestande upplevelser kan få effekten av trauma. Den medvetna undervisningen ger lärare grundläggande kunskaper kring detta och utrustar dem med kunskaperna att hjälpa de elever som bär på mindre trauman - trauman med litet t - att känna sig mer trygga i sina kroppar. 

   Medvetenhet minskar risken att falla för grupptryck

Tillbaka till skolgården och Professor Siegels exempel. Kroppsmedvetenhet är inte bara grunden för empatisk känslighet inför klasskamraternas orättvisa behandling. Det är även grunden för viljan och motivationen att stå upp mot orättvisor.

Informationen från kroppens språk hjälper både lärare och elever att uppmärksamma sambanden mellan olika situationer eller händelser och den inre upplevelsen av dem. Uppmärksammande av den informationen över tid gör att vi kan urskilja mönster och dra lärdomar som så småningom kan utvecklas till visdom. Med kroppsmedvetenhet ökar med andra ord vår självkännedom. Det är också en viktig pusselbit på vägen mot att lära sig vad man själv står för och kan acceptera, i motsats till att låta sig styras av grupptryck eller viljan att vara andra till lags. Med denna typ av självkännedom stärks våra ungas etiska värderingar och risken minskar att de låter sig ledas in på saker som inte är bra för dem.

Små steg på vägen mot medkänsla

Med ökad kroppsmedvetenhet blir det enklare att uppfatta tankar utan att identifiera sig med dem, likväl som att känna känslor och humör som förnimmelser i kroppen. 

Att känna in vad den andre känner och kunna relatera detta till hur man själv hade känt i samma situation och samtidigt ha förmågan att resonera kring och avgöra vilket agerande som på bästa sätt kan hjälpa kamraten, det är förmågor alla unga borde få chansen att utveckla.

Om den empatiska känsligheten kombineras med en vilja och intention att stoppa eller mildra lidandet vi uppfattar hos andra (eller oss själva) så kallas det för medkänsla.

Och det är precis vad världen behöver, vad vi alla behöver!

Vad tror du, kan det ligga något i vår gissning om att det finns ett samband mellan empati, kroppsmedvetenhet och mängden yttre stimuli och distraktioner? Kommentera gärna och varför inte dela artikelserien till lärare och skolfolk du känner så att vi når ut med detta viktiga budskap, trots att vi saknar resurser för omfattande marknadsföring. 

Av Pål Dobrin, Emma Munter och Maria Körner

Varmt välkomna att delta i vår tvådagars utbildning med Daniel Rechtschaffen i Göteborg 23-24 Sept.