När empati smärtar kan medkänsla läka

När empati smärtar kan medkänsla läka

När vi har empati inför andra människors upplevelse av smärta och ångest kan vi på en subtil nivå uppleva deras lidande inom ramen för våra egna kroppar. Larmrapporter om människor inom vård, skola och serviceyrken som drabbas av känslomässig utmattning har förekommit under en längre tid. Samtidigt utmanas tilliten i samhället av immigration och främlingsfientlighet. Finns det kunskaper att hämta från österländska kontemplativa traditioner som kan skydda oss mot empati-trötthet och öka vår tillit?

Tänk om... självkännedom och självreglering.

Tänk om... självkännedom och självreglering.

Tankar om personlig utveckling i en föränderlig värld.
Hur ser självkännedom och självreglering ut i praktiken? Vilka områden kan vi utvecklas inom och hur ser en sådan utvecklingskurva ut? Tänk om vi kunde prioritera utvecklandet dessa färdigheter på jobbet, i skolan och i hemmet. Med ökad känslighet och större självkännedom blir det lättare att självreglera, att förhålla oss till en föränderlig värld på ett konstruktivt sätt. 

Intelligensens och mindfulness påverkan på särkilt begåvade elevers beteenden

Intelligensens och mindfulness påverkan på särkilt begåvade elevers beteenden

I Skolverkets stödmaterial för särskilt begåvade elever står det “Det tog henne bara några få minuter att läsa texten och säga svaret på frågorna, men det tog ofta timmar att få henne att skriva ned svaret på de alldeles för enkla och för henne meningslösa uppgifterna. Oftast skrev hon ned svaren i ilska, sittandes på golvet efter att i frustration ha kastat kuddar och slagit i soffan.”

Beror hennes beteende på intelligens?

Särskilt begåvad vs gifted

Särskilt begåvad vs gifted

Vad innebär särskilt begåvad?

Definitionen är mycket diffus. Enligt Skolverkets stödmaterial är ca 5 procent särskilt begåvade, varav en del elever både är särskilt begåvade och har en funktionsnedsättning. Internationellt används begreppet twice exceptionell(2e), vilket innebär hög intelligens tillsammans med psykiatrisk diagnos exempelvis adhd. Hög intelligens kan maskera symptom på ADHD samtidigt som kompensationsstrategier hos en mycket intelligent individ kan öka risken för missad diagnos. Vid karakteristiska kliniska fynd, med reservation för hyperaktivitet, är ADHD fortfarande en aktuell diagnos vid hög intelligens (Rommelse et al., 2016) Ett exempel på en person som var 2e är John Nash.

Inlärningsmålen för den medvetna undervisningen

Inlärningsmålen för den medvetna undervisningen

Larmrapporterna om PISA-resultat har fått skolan att satsa på utveckling och framsteg i form av mattelyft och läslyft. Båda är viktiga i sitt sammanhang; men där vi står idag med ökande mental ohälsa bland både elever och lärare, stress, inlärningssvårigheter och arbetsmiljöfrågor inom skolan är det kanske dags att påbörja ett annat lyft? Vi föreslår att det är dags att inkludera kunskaper och tillvägagångssätt som kan skapa ett hälsosammare inlärningsklimat som ger både en bättre och en vidare måluppfyllelse. Vilka kognitiva och emotionella färdigheter är av betydelse för att navigera den ovissa och föränderliga framtid vi försöker förbereda våra elever för?

Empati, mobbning och kroppsmedvetenhet - Medveten undervisning (3)

Empati, mobbning och kroppsmedvetenhet - Medveten undervisning (3)

En viktig del i debatten kring förskolan och skolan är den upplevda minskningen av empati, en ökad kultur med egoism och narcissistiska beteenden hos våra ungdomar. De flesta av oss är förhoppningsvis överens om att empati är en av samhällets grundstenar. Nästa fråga blir i så fall naturligt: hur kan vi hjälpa våra ungdomar stärka och utveckla denna viktiga förmåga? Som vi konstaterade i tidigare artiklar har mängden distraktioner aldrig förut varit så stor, tempot i samhället så intensivt, våra uppmärksamhetscykler så korta och våra behov av snabba belöningar så starka. Kan detta ha ett samband med minskad empati?

Ungas rätt till stöd, diagnos eller inte? - Medveten undervisningen (2)

Ungas rätt till stöd, diagnos eller inte? - Medveten undervisningen (2)

Mängden barn och ungdomar som diagnosticeras med uppmärksamhetsproblematik ökar stadigt. Hur vi tar oss an och hjälper dessa ungdomar är däremot ofta inriktat på snabba och kortsiktiga lösningar. I dagens samhälle vänder vi oss till medicinering på bred front för att hantera dessa utmaningar. Medicinering som ofta ger biverkningar och förutsätter ett liv med fortsatt medicinering för att bibehålla en “normal uppmärksamhet”. Finns det alternativ till piller och vilken roll kan skolan fylla i att hjälpa barn och unga utveckla sina uppmärksamhetsförmåga?

Stressen och skolan - Den medvetna undervisningen (1)

Stressen och skolan - Den medvetna undervisningen (1)

Det pågår en tyst revolution inom skolan, en process som  drivs på underifrån av en mängd eldsjälar. Allt fler initiativ som involverar uppmärksamhetsträning, känslomässigt lärande och medveten rörelse dyker upp i våra klassrum. Varför händer detta, och varför är det viktigt med träning av inre färdigheter i skolan idag? 

I en artikelserie i sex delar presenterar meditationsläraren, kris- och konflikthanteringsspecialisten och redskapsutvecklaren Pål Dobrin, biträdande rektor Emma Munter och specialpedagogen Maria Körner samt tidigare forskningskoordinatorn för MENSA Malind Lundqvist från Empaticus sina tankar, lite forskning, en uppsättning potentiella inlärningsmål för den medvetna undervisningen samt några tekniker som kan användas i skolan.