Vilka färdigheter bör våra elever få med sig från skoltiden?
Av Daniel Rechtschaffen och Pål Dobrin
Larmrapporterna om PISA-resultat har fått skolan att satsa på utveckling och framsteg i form av mattelyft och läslyft. Båda är viktiga i sitt sammanhang; men där vi står idag med ökande mental ohälsa bland både elever och lärare, stress, inlärningssvårigheter och arbetsmiljöfrågor inom skolan är det kanske dags att påbörja ett annat lyft? Vi föreslår att det är dags att inkludera kunskaper och tillvägagångssätt som kan skapa ett hälsosammare inlärningsklimat som ger både en bättre och en vidare måluppfyllelse. Vilka kognitiva och emotionella färdigheter är av betydelse för att navigera den ovissa och föränderliga framtid vi försöker förbereda våra elever för?
Större delen av denna text är hämtad ur Daniel Rechtschaffens arbetsbok som är ett komplement till den lärarutbildning han tillsammans med hjärnforskare och psykologer tagit fram för skolpersonal och idrottsorganisationer, kallad Den Medvetna Undervisningen. Den syftar till att ge elever, lärare och skolpersonal helt nya sätt att arbeta tillsammans för att öka måluppfyllelsen av skolans uppdrag, inklusive nytänkande sätt att arbeta med målen kring social och miljömässig hållbarhet. Här har även Malin Lundqvist, tidigare forskningskoordinator vid MENSA bidragit med sina djupa kunskaper kring aktuell forskning.
Vilka är då de 12 inlärningsmålen för Den medvetna undervisningen?
Resiliens
Lektionerna i resiliens hjälper eleverna att vara närvarande i svåra känslor och kunna reglera sig själva vid motgångar. Resiliens är förmågan att stå inför motgångar och utmaningar och att röra sig igenom dem med hoppfullhet och mod. Vi ställs alla inför hinder och resiliens är förmågan att växa med och stärkas av svårigheterna, snarare än att duka under av problemens tyngd. Den uthållighet som krävs för att röra sig genom svåra stunder kräver beslutsamhet och uthållighet. En del pedagoger som kallar denna förmåga för “grit” har visat på de akademiska fördelarna för dem som utvecklar grit. En studie på mindfulness visade att ungdomar med beteendeproblem kunde utveckla större medvetenhet och reglering av sina aggressiva beteenden (Sing et al., 2007) Med en mindfulnessbaserad träning i vänlighet visade forskare hur förskoleelever kunde utveckla större förmåga till resilient självreglering (Flook et al., 2015)
Stresshantering
Stress kan påverka elevers mentala, emotionella och fysiska balans och störa deras förmåga till inlärning och socialiserande. De här övningarna syftar till att minska stress och föra tillbaka eleverna till fysiologisk homeostas. Stress minskar människors förmåga att minnas, fokusera och vara tillfreds. Stressen från familjelivet och skolans krav är så hög för många barn att de utvecklar allvarliga fysiska och emotionella problem. Avslappning är nyckeln till att släppa taget om stress och finna balans. En metaanalys av studier om stress påverkan på barns hjärnutveckling har visat negativ påverkan på prefrontala kortex, försämrade exekutiva förmågor och andra kognitiva förmågor. (Hanson et al., 2011). I en översikt över forskningen på mindfulness i skolan var en av de viktigaste upptäckterna ökad motståndskraft mot stress (Zenner et al., 2014)
Öppensinnighet
Ett öppet sinne stimulerar förmågan att förstå andras perspektiv och värdera mångfald. Mindfulness erbjuder oss förmågan att bevittna våra egna tankar och antaganden och ger oss möjligheten att se bortom det smalare synfält som kommer från vårt individuella perspektiv. Istället för ett begränsat låst synsätt utvecklar vi ett anpassningsbart öppet synsätt baserat på tillväxt och är öppna inför alternativa synsätt. Studier har visat att när elever praktiserar mindfulness blir de mindre själviska och uppvisar mer pro-socialt beteende och större sociala färdigheter (Flook et al., 2015). Det har även visat sig att när vi tränar med övningar i öppen medvetenhet så ökar vår kreativitet och vår förmåga till insiktsfylld problemlösning. (Colzato et al., 2012).
Fokuserad uppmärksamhet
Uppmärksamhet är grunden för framgång oavsett vilken utmaning vi ger oss på. När elever är distraherade brukar de vanligtvis distrahera andra också och mycket av undervisningstiden går åt till att försöka fånga deras uppmärksamhet och leda tillbaka fokuset till det aktuella ämnet. Korta övningar i fokuserad uppmärksamhet som upprepas regelbundet kan ge otroliga resultat för eleverna såväl på kort sikt i klassrummet som på längre sikt avseende förmågan i fokuserad uppmärksamhet. Långtida mindfulness-meditatörer förändrar nätverken förknippade med uppmärksamhet i sina hjärnor. Utöver förbättrad uppmärksamhetsförmåga blir de mindre distraherade och störda av yttre stimuli (Brefczynski-Lewis et al., 2007). I en studie där 9-13 åringar erbjöds mindfulnessbaserad kognitiv terapi uppvisade de mindre uppmärksamhetsproblem, vilket också begränsade deras beteendeproblem (Semple et al., 2010)
Kognitiv flexibilitet
Mindfulness kan hjälpa eleverna att göra mer konstruktiva och medvetna val. Meditationstekniker har visat sig stödja kognitiv flexibilitet, förmågan att skifta mellan olika koncept och hålla flera koncept levande samtidigt (Moore and Malinowski, 2009). Eleverna lär sig att de kan skifta sin medvetenhet och välja var de vill placera sin uppmärksamhet, istället för att styras av sina tankar och känslor. Etiska val är alltid en möjlighet och elever med impulskontroll och kognitiv flexibilitet kan välja hur de vill gå vidare. Forskare har även funnit att meditativa tekniker kan skapa mer flexibla och kreativa hjärnor, vilket minskar risken att fastna i rigida synsätt (Greenberg et al., 2012).
Empati
På dagis och i förskolan ägnar pedagoger mycket tid och ansträngning åt att lära barnen vara empatiska. Tyvärr så är mobbning och konflikter mellan elever fortfarande allvarliga problem på de flesta skolor. Alla elever vet att de “bör” vara snälla mot varandra men att bara tala om det för dem ger inte så goda resultat. Att lära ut vänlighet, medkänsla och empati genom mindfulnessövningar ger en direkt upplevelse av att öppna sitt hjärta för andra och stärker empati och pro-socialt beteende. I ett program för Socialt och Emotionellt Lärande (SEL) med mindfulness, fann man att studenterna blev mer empatiska och mindre aggressiva och hade större acceptans inför sina kamrater (Lutz et al,. 2008).
Att vara tillfreds
De här övningarnas syfte är att på ett roligt sätt få eleverna att känna sig bekväma i sina kroppar. Forskning visar att vi är lyckligare när vi är fokuserade i nuet i motsats till när tankarna vandrar. (Killingsworth and Gilbert, 2010). Underbart nog så är effekterna av mindfulness blomstrande lycka och känsla av att vara tillfreds. När ungdomar känner sig trygga och omvårdade är de naturligt lekfulla, kreativa och nyfikna på lärande. Mindfulness kan hjälpa eleverna känna sig mer avslappnade och trygga vilket frigör mer lycka. En lyckligare skara elever gör undervisning och inlärning enklare. Studier har visat att elever som lär sig mindfulness blir mer lugna, avslappnade och visar större acceptans inför sig själva (Broderick and Metz, 2009).
Självmedkänsla
Vänlighet, medkänsla och självkänsla är viktiga ingredienser i ett hälsosamt och lyckligt liv. Att ha genuin aktning och medkänsla inför andra börjar med generering av vänlighet inför oss själva. Självmedkänsla är ett växande område inom mindfulness, där vi kultiverar medkänsla inför våra egna sinnen, hjärtan och kroppar. Självkritiska tankemönster, förakt inför egna kroppen och känslomässiga störningar är på uppgång bland unga och dessa frågor är allvarliga hinder för akademisk och social och emotionell utveckling. När forskare erbjöd mindfulnessträning för ungdomar på en psykiatrisk institution fann man att deras ångest, depression och kroppsliga oro minskade, samtidigt som deras självkänsla ökade (Siegel et al., 2009). Forskare som studerade elever i en mindfulnessbaserad träning kring självmedkänsla fann att eleverna inte bara uppnådde ökad acceptans av sig själva utan även rapporterade en högre grad av välmående (Neff and McGee, 2010)
Känslomässig självreglering
Elever kan med dessa lektioner lära sig direkta tekniker för att bevittna sina oreglerade tillstånd, spåra sina känslor och föra sig själva tillbaka till balans. Vi behöver kunna reglera våra känslor som en del i att förbereda oss för inlärning. Svåra känslor har kraften att hindra vår förmåga till inlärning och ändra riktningen i våra liv. Mindfulnessforskning har visat sig stärka de områden i hjärnan som är korrelerade med förmågan till känsloreglering såsom prefrontala kortex och lugna de områden som processar känslor, såsom amygdala (Lutz et al., 2014). Forskare fann att elever som tränats i mindfulness förbättrade sin förmåga till känsloreglering, självrapporterade större känslomedvetenhet, tillgång till strategier för känsloreglering och ökad känslomässig klarhet (Metz et al., 2013).
Metakognition
Lektioner erbjuder eleverna möjlighet att uppnå objektivitet inför sina tankar och de fenomen de upplever utan att svepas med av dem. Självmedvetenhet är en medfödd mänsklig egenskap och mindfulnesspraktik stödjer vår förmåga att bevittna vad som försiggår i våra sinnen, våra kroppar, våra hjärtan och vår omgivning. Det här ger eleverna större möjlighet att upptäcka och vara medvetna om när de är i obalans eller distraherade och ändra kurs mitt i händelsernas förlopp. Mindfulnessbaserade terapeutiska modeller har visat sig precis lika effektiva som antidepressiv medicin för att förhindra återfall vid depression. En av de största vinsterna med terapeutiska initiativ baserade på mindfulness kommer till följd av metakognitionen, förmågan att bevittna tankar och känslor utan att drunkna i dem (Teasdale, 1999). Forskare inom pedagogik har funnit att metakognition är en avgörande faktor för studenters motivation och självreglerade lärande (Efklides, 2011).
Exekutiva funktioner
Mindfulness har visat sig förbättra de exekutiva funktionerna hos elever i grundskolan, speciellt för dem med någon begränsning i de exekutiva funktionerna (Flock et al., 2010) Med exekutiva funktioner menas de interna system som kontrollerar och reglerar våra kognitiva processer. För att lösa ett problem och tänka kritiskt behöver elever stärka denna essentiella kognitiva förmåga. Neurovetenskapliga studier har funnit att kortvarig mindfulnessträning kan förbättra de exekutiva funktionerna och dess underliggande neurobiologiska mekanismer (Tang et al., 2012). Mindfulness syfte är just att återföra elever från distraktion och obalans till en upprätthållen fokuserad uppmärksamhet, vilket i sin tur förstärker förmågan att bevittna och reglera med hjälp av exekutiva funktioner.
Intellektuell förmåga
Mindfulness avstressande effekt har positiv inverkan på miljöfaktorer, vilket kan bidra till förhöjd intellektuell förmåga hos skolbarn. Miljöfaktorer påverkar nämligen intelligens med: från ca 80% i spädbarnsåldern till 60% i tonåren och 40% i vuxenåldern (Plomin et a., 2015). Här avses detsamma med intellektuell förmåga som med intelligens. Enligt den välrenommerade tidskriften Nature innebär intelligens abstrakt resonerande, planeringsförmåga, logiskt tänkande, konceptuell komplexitet och problemlösning. Följaktligen associeras hög intelligens med flexibelt, adaptivt och målinriktat beteende, speciellt i nya situationer. Intelligens tillsammans med uthållighet och samvetsgrannhet utgör generellt sett de mest betydelsefulla framgångsfaktorerna (Credé et al., 2017). Mindfulness kan öka medvetenheten om sitt eget beteende, vilket är betydelsefullt även för särskilt begåvade. I Skolverkets stödmaterial för särskilt begåvade elever står det “Det tog henne bara några få minuter att läsa texten och säga svaret på frågorna, men det tog ofta timmar att få henne att skriva ned svaret på de alldeles för enkla och för henne meningslösa uppgifterna. Oftast skrev hon ned svaren i ilska, sittandes på golvet efter att i frustration ha kastat kuddar och slagit i soffan.” Läs vidare i kommande blogginlägg för förklaring av hennes reaktion och om mindfulness kan förändra hennes beteende i positiv riktning.
Vad tror du, hur skulle förutsättningarna för unga att navigera framtiden förändras om vi inkluderade denna typ av inlärningsmål i skolans uppdrag? Kommentera gärna.