Intelligensens och mindfulness påverkan på särkilt begåvade elevers beteenden

I Skolverkets stödmaterial för särskilt begåvade elever står det “Det tog henne bara några få minuter att läsa texten och säga svaret på frågorna, men det tog ofta timmar att få henne att skriva ned svaret på de alldeles för enkla och för henne meningslösa uppgifterna. Oftast skrev hon ned svaren i ilska, sittandes på golvet efter att i frustration ha kastat kuddar och slagit i soffan.”

Beror hennes beteende på intelligens?

Svaret är såväl ja som nej.

Ja, eftersom den utlösande faktorn för hennes(särskilt begåvad) beteende enligt den klassiska Karaseks och Theorells krav-kontroll- och stödmodell är för hög intelligens i relation till övningens svårighetsgrad och för lite frihet att fatta egna beslut, samt för lågt stöd från läraren. Modellen beskriver yttre krav i förhållande till upplevd kontroll över situationen och stöd i situationen. I skolan består kraven av läxor, prov och övningar i klassrummet. Ur psykologiska perspektiv är kraven kognitiva(främst intelligens och exekutiv funktion), kvalitativa (komplexiteten), kvantitativa (mängden) eller emotionella. Kontroll avser dels kompetensen att skriva proven, samt göra läxorna och övningarna i klassrummet och dels friheten att bestämma över situation och krav. Vid låg kontroll ökar risken för stress, därför behövs stöd i situationen från lärare genom feedback, coachning eller övningar i klassrummet på "rätt" svårighetsnivå och samhörighet med klasskompisar.

Nej, eftersom hög intelligens, enligt den välrenommerade tidskriften Nature, associeras med flexibelt, adaptivt och målinriktat beteende, speciellt i nya situationer (www.nature.com). Således beror följdbeteendet på en kombination av medfödda personlighetsdrag, miljöfaktorer inkl. stress(motverkas av mindfulness), uppväxt, omgivning och uppfostran, samt motivation inkl. grit. De ärftliga förutsättningarna påverkas av miljöfaktorer i ett komplext och dynamiskt samspel med omgivningen. Utöver hemmiljö påverkar skola och föreningsaktiviteter, samt attityder och värderingar i samhället väsentligt utvecklingen (Johnson & de Haan, 2011).

Kan mindfulness förändra hennes beteende i positiv riktning?

Ja, utöver att minska stressen medför medveten närvaro ökad medvetenheten om tankar och känslor, vilket bidrar till ett mer väl övervägt beteende, dvs Kahnemans system 2(reflektion före reaktion).